Keiko (鶏口)¶
Inledning¶
Keiko (鶏口) är en handform där fingrar och tumme pressas samman till en spets.
Den är vanligare i kempo än i karate. Keiko används i stötar och slag rakt fram eller i horisontell linje.
Definition¶
Keiko (鶏口)
Handform där fingrar och tumme pressas tätt samman så att en spets bildas.
Träffytan utgörs av spetsen som bildas av fingrarna.
Terminologi¶
Japanska: 鶏口
Romaji: keiko
Svenska: chicken-beak hand / spetsformad hand
Struktur / Form¶
Grundposition¶
- handen öppen
- fingrarna förs samman
- tummen förs samman med fingrarna
Position¶
- fingrar och tumme pressas tätt samman
- en spets bildas
- handryggen vänds upp
Handled¶
Handleden (tekubi, 手首) hålls stabil.
Träffyta¶
Primär kontakt¶
- spetsen som bildas av fingrarna
Sekundär kontakt (ska undvikas)¶
- fingrarnas sidor
- handflatan
Grundprinciper¶
Struktur¶
Handen hålls kompakt och sammanhållen.
Kroppskoppling¶
Kraften överförs genom kroppen till träffytan.
mark → ben → höft (koshi, 腰) → bål → axel → arm → träffyta
Kime (決め)¶
Kraft koncentreras i träffögonblicket.
Utförande¶
Rörelse¶
- startar utan spänning
- drivs av kroppens rörelse
- följer en riktad bana
Träff¶
- kontakt sker med spetsen som bildas av fingrarna
Återdragning¶
Handen återgår direkt efter träff.
Användning¶
Keiko används i:
- raka stötar
- slag i horisontell linje
Träning¶
Keiko tränas genom:
- kontrollerade repetitioner
Fokus:
- korrekt handform
- sammanhållna fingrar
- korrekt träffyta
Vanliga fel¶
Separation mellan fingrarna¶
- bryter handformen
Instabil tumposition¶
- bryter strukturen
Fel träffyta¶
- kontakt sker med fingrarnas sidor eller handflatan
Förklaring¶
Keiko kan förstås som en handform där fingrar och tumme sammanförs till en spets.
Sammanfattning¶
Keiko (鶏口) är en handform där fingrar och tumme pressas samman till en spets.
Den definieras av:
- sammanförda fingrar
- sammanförd tumme
- handryggen vänd uppåt
- träff med spetsen som bildas av fingrarna